I'm alive
Jag känner att jag behöver förklara mig lite. Det finns en anledning till varför jag inte har bloggat på väldigt länge. Länge har jag varit fast i något som ni andra kanske skulle kalla ett beroende. Jag kallade det kärlek. Kärlek till något så fantastikt underbart som får en att må så bra så man.. jaa så man startar en blogg för att desperat försöka beskriva denna känsla. Föreställ dig den bästa känslan du någonsin haft och multiplicera den med hundra. Jag blev lycklig av det, så otroligt lycklig. Jag ser nu varför det var så lätt att bli förälskad.
Jag var blind. Såg inte hur kärleken åt upp mig inifrån. Det var enkelt att stänga av det, en dos kärlek och jag var i himlen igen. Jag var inte mig själv som ni kanske förstår. Om ni läser mina gamla inlägg i bloggen kanske ni förstår. Känner du någon människa med dom tankebanorna? Som inte är så djupt förälskad?
Det jag vill ha sagt nu är att jag mår bra. Jag är fri och jag har bestämt mig för att aldrig bli den jag var. Jag ska aldrig mer gå tillbaka men jag ska aldrig ångra det jag gjort. Jag gjorde det med det jag visste då, inte det jag vet nu. Nu vet jag att jag är precis lika bra som mig själv och den jag är. Jag trivs med det. Jag är ren.
Jag var blind. Såg inte hur kärleken åt upp mig inifrån. Det var enkelt att stänga av det, en dos kärlek och jag var i himlen igen. Jag var inte mig själv som ni kanske förstår. Om ni läser mina gamla inlägg i bloggen kanske ni förstår. Känner du någon människa med dom tankebanorna? Som inte är så djupt förälskad?
Det jag vill ha sagt nu är att jag mår bra. Jag är fri och jag har bestämt mig för att aldrig bli den jag var. Jag ska aldrig mer gå tillbaka men jag ska aldrig ångra det jag gjort. Jag gjorde det med det jag visste då, inte det jag vet nu. Nu vet jag att jag är precis lika bra som mig själv och den jag är. Jag trivs med det. Jag är ren.
